Reningsdammar naturlig rening för ett friskt vatten.
En reningsdamm är inte bara vacker, den är en naturlig vattenrenare. Genom att välja rätt växter och smart utformning kan du rena vattnet i dammar , bäckar, regnvatten eller till och med från hushållsgråvatten.
En reningsdamm utnyttjar naturens eget reningssystem, där växter, mikroorganismer och syresättning bryter ner näringsämnen som kväve och fosfor, fångar upp partiklar och motverkar algtillväxt.
Fördelar med vattenrenande växter
• Motverkar alger.
• Förbättrar syrehalten.
• Binder fosfor & kväve.
• Gynnar biologisk mångfald.
• Ger skugga och skydd för fiskar.
Fördelar med en reningsdamm
• Rensar bort övergödning (fosfor och kväve).
• Motverkar algblommning.
• Förbättrar vattenkvaliten i dammen.
• Gynnar fåglar, insekter och groddjur.
• Estetiskt och biologiskt värdefullt inslag.
Växter som renar effektivt
• Syresättare - Hornsärv, Vattenpest
bryter ner näring
• Kantväxter - Iris, starr, vattenmynta, vattenklöver, igelknopp
tar upp fosfor och näring
• Flytväxter - Andmat, vattenaloe
ger skugga, förhindrar algtillväxt
• Djupväxter - Vass, kaveldun
kraftfulla näringsupptagare med djupa rötter.
Planering
Kanterna släntas och bör vara så flacka som möjligt, så att strandzonen blir lång och långgrund, dom flesta arter av växter trivs i den grunda strandzonen. Har man ej möjlighet att anlägga en lång fåra är det viktigt att fördelar inloppen på flera ställen.
Gör strandzonen ringlande för att fölänga ytan som vatten rinner igenom så lång som möjligt. Gör hela ytan så grund som möjligt då växterna har lättare att snabbt etablera sig.
En reningdamm i en lång fåra eller ellipsform är ett bra alternativ att tänka på i planeringen.
Fördröjning
Det är viktigt att hålla vatten kvar och låta det rinna vidare vid ett senare tillfälle så sakta som möjligt. Genom att anlägga en djupzon i inloppet i reningsdammen så minskas vattenhastigheten och därmed ökas sedimenteringen. En fåra i grundzonen kan styra flödesriktningen, det är viktigt att man inte får någon "dödzon" i reningsdammen där inte vatten flödar. I en "dödzon" står vatten stilla.
Reningsprocessen är beroende av hur lång uppehållstid vattnet och olika microorganismer har kontakt med varandra så det är mycket viktigt att vattnets uppehållstid i reningsdammen blir så lång som möjligt.
Inlopp och utlopp ska inte placeras nära varandra.
Rätt konstruktion
Bottensediment bildas av partikelar som alger, växtdelar och foderrester, föroreningar som faller till botten och lagras där Detta sker om du har en grund zon med en bred strandzon så vatten står nästan och flödar väldigt långsamt.
Bakterier på strandzonens botten omvandlar vattenlösligt nitratkväve till kvävgas som går upp i luften och har bra betydelse för kvävereduktionen samt effektiv rening av partikelbundna föroreningar och näringsämnen såsom kväve och fosfor Växterna i reningsdammaen tar upp näringsämnen så länge dom är på tillväxt, men tänk på att klippa bort växtdelar när vinten kommer ämnen tillbaka i dammen när växterna vissnar.
Bekämpningsmedel
Rester av Bekämpningsmedel och sjukdomsalstrande bakterier brukar vanligtvis minska efter att vatten passerat igenom reningsdammmen.
Lavakross är lämpligt att fylla i reningsdammen.
Kortfattat
Grunda zoner.
Djupzon vid inlopp.
Djupzoner / upphöjningar på tvären för att ändra flödesrikningen.
Undvik "dödzoner" = stilla stående vatten.
Placera ej inlopp nära utlopp.
Svag nivåskillnad mellan inlopp och utlopp.
Rikligt med växter i reningsdammen.
Syrerikt vatten gynnar den biologiska mångfalden.
Poröst substrat - Lavakross
Kantväxter
tar upp fosfor och näring.
0-15cm vattenjup
Acorus calamus - Kalamus
Alisma plantago aquatica - Kranssvalting
Carex panacea - Hirsstarr
Carex pendula - Hängstarr
Carex riparia - Jättestarr
Cyperus longus - Dammag
Eleocharis palustris - Knappsäv
Eriophorum angustifolium - Ängsull
Filipendula ulmaria - Älggräs
Glyceria maxima Variegata - Strimmigt jättegröe
Juncus conglomerantus - Knapptåg
Juncus effusus - Veketåg
Juncus Inflexus Blåtåg
Lythrum salicaria - Fackelblomster
Mentha aquatica - Vattenmynta
Sparganium erectum - Igelknopp
Typha angustifolia - Smalkaveldun
Typha gracilis - Kaveldun
Typha latifolia - Bredkaveldun
Typha laxmannii - Kanelkaveldun
Mellanzon
tar upp fosfor och näring.
15-40cm vattendjup (kan stå grundare)
Acorus calamus - Kalamus
Iris pseudacorus - Gul svärdslilja
Phragmites australis - Vass
Sparganium erectum - Igelknopp
Typha angustifolia - Smalkaveldun
Typha gracilis - Kaveldun
Typha latifolia - Bredkaveldun
Typha laxmannii - Kanelkaveldun
Djupväxter
Kraftfulla näringsupptagare
Vatten djup 40-60cm (kan stå grundare)
Hottonia palustris - Vattenblink
Polygonum amphibium - Vattenpilört
Ranunculus aquatilis - Vattenmönja
Syresättare
bryter ner näring
Vattendjup 40-80cm (kan st grundare)
Ceratophyllum demersum - Hornsärv (80cm)
Elodea densa - Vattenpest (80cm)
Hippurus vulgaris - Hästsvans (60cm)